Viviande Redings kvoteringslag har uppenbarligen stött på patrull från både juridiskt håll och internt från andra EU-kommissionärer, bland annat Cecilia Malmström. Nu verkar viljan att styra över utnämning av styrelser i privata företag i medlemsländer från Bryssel förpassats till någon dammig byrålåda.
Då jag själv skrivit mycket kritiskt om EU och många svenska politikers förhållningssätt till unionen så anser jag det vara på sin plats att också ge beröm. Svenska borgerliga politiker har agerat som önskat i denna fråga. Det är visserligen inte svårt för mig att berömma Annie Lööf för hennes debattartikel, men i denna stund får vi heller inte glömma att det annars så radikalt EU-vänliga folkpartiet har agerat förnuftigt. Dels Nyamko Sabuni som skrev artikeln med Annie, men även Cecilia Malmström som uppenbart stretat emot bakom kulisserna. Bra!
Jag hoppas att detta har väckt många svenska politiker över den glidande process där EU-kommissionen försöker ta över allt mer på medlemsländernas nationella parlaments bekostnad. Det kan knappast vara en önskad utveckling från någon då det dels är i strid med EUs egen subsidiaritetsprincip, men också rent demokratiskt då makt i så fall förskjuts från valda politiker i medlemsländerna, till kommissionärer på skralt demokratiskt mandat.
Men det finns även svenska politiker som agerat fullständigt huvudlöst i denna fråga. Det är socialdemokraterna som uppenbarligen har utvecklat en synnerligen osund vilja att ge EU betydligt mer politisk makt på vår egen Riksdags bekostnad. Det exemplifieras väl av att EU-parlamentarikerna Anna Hedh (S) och Olle Ludvigsson (S) stödjer Viviande Reding och kallar vår regerings agerande ”unket och bakåtsträvande”. Även socialdemokratiska tankesmedjan Dagens Arena gillar EUs kvoteringslag.
Nuhåller jag inte med Anna Hedh, Olle Ludvigsson eller Eric Rosén i sakfråga. Jag anser att politiker inte skall ha makt över vem som utnämns till styrelseposter i privata företag. Den makten bör endast ägarna ha. Något annat anser jag undergräver den privata äganderätten, oavsett de politiska mål som regleringsivrarna försöker uppnå..och inskränkning av privat äganderätt brukar resultera i ekonomisk ruin och politisk ofrihet.
Men det finns en annan fråga som överskuggar själva kvotringsdebatten, och det är vad egentligen EU skall hålla på med. Här uppvisar socialdemokraterna Anna Hedh och Olle Ludvigsson en synnerligen naiv syn. De stödjer alltså Viviande Redings förslag utan att till synes lägga en tanke på att det skulle innebära en enorm förskjutning av makt till Bryssel. Det skulle ge ett allvarligt prejudikat åt EU-kommissionärer att tvinga igenom andra politiska regleringar utan förankring i medlemsländernas parlament. Sådana beslut behöver inte direkt vara i den anda som socialdemokratiska parlamentariker anser vara progressivt eller önskvärt. Exempelvis skulle det i princip kunna ge möjlighet åt någon katolsk kommissionär att påtvinga Sverige något som liknar sydeuropeisk abortlagstiftning. Är det fräscht och progressivt enligt EU-parlamentarikerna Anna Hedh och Olle Ludvigsson? Är det något Dagens Arena kan tänka sig skriva hyllningsartiklar till? Om inte, börja tänka efter tack.
Vifår inte glömma att det var på socialdemokratiskt initiativ som EU tog sig ann datalagringsdirektivet och tvingade det på vår egen Riksdag. Betänk det då parlamentariker likt Hedh och Ludviksson vill ha fortsatt förtroende.
Blogg: SVD,
0 comments:
Post a Comment