Dagens blodtryckhöjare var självklart Behrang Miris beslut att censurera bort Tintin från Kulturhusets barnbibliotek. Efter en riktig medial massreaktion har han nu tack och lov ändrat sig under galgen. Men hans förklaring till att det egentligen bara vare ett försök att ”väcka debatt” ger jag inte mycket för.
Fast detta har andra redan skrivit så mycket vettigt om så jag har inget att tillägga. Däremot reagerade jag på DN-kulturs Birgitta Rubins reaktion. Dels var den hopplöst intetsägande, vilket möjligen är typiskt för en tidning som anser sig vara mittpunkten i den politiska debatten. Utrensningen av Tintin väckte ”dubbla känslor” hos Rubin, istället för den upprördhet som man hittar hos andra skribenter i Sydsvenskan och Svenskan. Återhållsamhet passar tydligen bäst i elfenbenstornets DN.
Men framförallt ställer jag mig frågande till en formulering i Rubins text. Först identifierar hon korrekt att albumet ”Tintin i Kongo” uppenbarligen ”speglar gemene mans fördomar under mellankrigstiden”. Paternalistisk rasism var norm under denna tid, vilket även barn bör lära sig. Men sedan kommer dock ett svårförståeligt tillägg: ’liksom att samma sak gällde för ”Tintin i Sovjet”.. ’.
Que?För er som inte vet är ”Tintin i Sovjet”, det första av Hergés album (ritad 1929 men som inte gavs ut i Sverige förrän 1975). Där beskriver Hergé i sin sedvanliga bombastiska och propagandistiska stil sovjeter som mordiska tyranner som själ mat från folket, riggar val och dödar oppositionella. Men vi vet ju att Hergés beskrivning av realsocialism i Sovjet faktiskt var 100 % sann.
Såvad menar Birgitta Rubin? Vilka fördomar gav Hergé exempel på när han kritiserade Sovjet? Sedan när blev det lika illa att beskriva bolsjeviker som mördare, som att påstå att svarta är dumma? Har DN-kulturs Lagercrantz-socialismvaknat till liv igen?
Media:DN1, DN2, SVD, Sydsvenskan
0 comments:
Post a Comment