Kass tajming gör Sahlins debattinlägg värdelöst

Ibland har politiker missflyt. Men inte så sällan är det välförtjänat. Det kan man säga om Mona Sahlin och Tomas Östros debattartikel i dagens DN. Artikel är ett tydligt försök från sossarna att dels försök att trumfa Anders Borg och Alliansens höga förtroende när det gäller att handskas med den ekonomiska krisen. Dessutom försöker de säkerligen lugna de många väljare som av förståeliga skäl är mycket oroade av vad vänsterpartister och kärnkraftshatande miljöpartister skulle kunna ställa till med i Rosenbad.

Problemet med artikel är att de än en gång försöker måla upp Anders Borgs som en oansvarig finansminister. Synd för de evigt klagande sossarna att Borg och alliansens just idag fick än mer internationellt beröm för hur Sverige klarat av krisen. Nu är det IMF som stämmer in lovorden för vårt hästsvansprydda ekonomiorakel. Och samtidigt får vi reda på att Almega tror på en ljus jobbfront i år. Om sossarna skall försöka matcha Borg i trovärdighet, så bör de lära sig att även kunna ge vår finansminister beröm då och då, framförallt när varenda oberoende ekonomisk bedömare, utom och inom landet gör det. Östros klagande är som att försöka tillskriva Söderling segern i Franska Öppna genom att upprepa gång på gång med en galnings envishet att Nadal är urusel. Det hjälper föga när verkligheten finns där på näthinnan.

Nu finns det ju en del andra pinsamheter, förutom tajmningen i Sahlin och Östros DN-artikel. För det första räknar skribenterna upp en bunt länder som har ekonomiska problem pga mer eller mindre oansvarigt handskande av de offentliga finanserna. Intressant nog så återfinns Spanien bland dessa. Just Spanien använde sig Sahlin av för ett år sedan som positivt exempel på en aktiv krishantering i jämförelse med Sverige. Det säger en hel del om Sahlins bristande trovärdighet i ekonomiska frågor.

För det andra, en stor del av artikeln handlar om vilka stabilitetskrav som skall ställas på Europiska länder. Det må vara önskvärt, men krukset är ju att det främst gäller länder inom EMU. Då Sverige inte är med i EMU så blir det rätt svårt för oss att kräva så mycket. Det känns mest som ett ihåligt mässande för att försöka verka nästan lika seriös som Borg.

För det tredje, Sahlin och Östros slår sig för bröstet över hur bra sossarna har varit på att ta hand om ekonomin. Men som med all statistik tar de fram av dem själv utvalda uppgifter. Man kan ju fråga sig varför Sverige från 2002-2006, under brinnande högkonjunktur, hade en ökad statsskuld med 150 Miljarder (Till skillnad från 2006-2010 under Alliansen då statsskulden har minskat med 100 miljarder trots en global finanskris).

Vidare, kan man ju fortfarande undra hur sossarna kommer att kombinera detta påstådda ansvarstagande, när ekonomer anser att fler av de rödgrönas förslag är skadliga för ekonomin och arbetslösheten, såsom avskaffande av RUT, ny förmögenhetsskatt, avskaffa jobbskatteavdrag för de med 40.000 kr/mån, (för att inte tala om vänsterns och miljöpartiets krav på sänkt arbetstid med bibehållen lön, samt avskaffande av kärnkraft). Och vad säger vänsterpartiet om DN-artiklen ? Ja Jonas Sjöstedt kritiserar Sahlin och Östros för att är för sådana ekonomiska självklarheter som oberoende riksbank medan han förespråkar gammal dammig Keynanism. Det lär bli hårda duster i budgetförhandlingarna ifall sossarna skall hålla koll på vänster- och miljö-populister i en framtida regering. Det verkar väljarna ha insett och då krävs det mer än en DN-artikel för att stilla denna befogade oro.

På tal om verklighetsflykt klagar Jan Guillou bittert på att Pressens opinionsnämnd inte försökte inskränka Expressens yttrandefrihet, när den gav tidningen rätt i avslöjandet av KGB-Janne. Tänk att den journalist som stoltserat som tryckfrihetens försvare Nr 1 Sverige, nu sjunker så här lågt, när det är han själv som blivit avslöjad av grävande journalister. Svagt.