Med tanke på mitt förra inlägget: Att proportionerna är helt kastade överbord exemplifierades väl med att SVT har en lång artikel att Maud Olofsson minsann ätit en lunch på hela 75 kr med sig själv, och låtit skattebetalarna stå för det. Det må vara fel agerat, men att vi jagar statsråd (och fd statsråd) som lägger ner ca 80 arbetstimmar per vecka med blåslampa i media för ynka 75 spänn är knappast en utveckling som ger något positivt. Gissningsvis leder det till att en hel del av de där 80 timmarna kommer att läggas på att ministrar tvingas till en ganska hopplös byråkrati. Där kommer de tvingas hålla reda på vad utgifter på några ynka tior hit eller dit har gått till. Jag vet inte om ett sådant millimeter-trixande går att kombinera med ett stressigt chefsjobb där det krävs visioner och idéer. Det är ungefär som om en arbetsgivare på ett kontor skulle tvinga sin personal att redovisa deras användande av pennor så inte några enstaka har slunkit med hem till den privata bostaden. Ger det ett bra arbetsklimat?
Snarare är det rent ut sagt att avslöjande att grävande journalister inte hittat något mer graverande (men synnerligen slösande med statens pengar att statsanställda SVT-reportar skriver långa artiklar om det). Tydligen står det ganska väl till med avsaknad av nepotism och korruption vid näringsdepartementet. Vi kan ju jämföra med Grekland där Vyron Polydoras som var talman en endaste dag i parlamentet i våras, hann med att anställa sin dotter på departementet och ge 2 miljoner euro till sin stab som bonus, just den dagen. Inte dåligt jobbat. Var det inte i Grekland som jobbade mest timmar per dag i EU, enligt Peter Wolodarski. Inte undras på….
Bloggar: DHE
0 comments:
Post a Comment