Förtryckets egen logik

Det tog inte långt från att jag hade tryckt på ”enter” för mitt förra inlägg om Chavez antikapitalistiska bil, förrän nästa exempel på socialismens omänsklighet dök upp. Den här gången är det Nordkorea som devalverar. Det låter visserligen inte så grymt. Men för nordkoreanerna lär det bli en fråga om liv och död.

Som i alla realsocialistiska experiment så är den svarta marknaden en stor och viktig del av ekonomin i Nordkorea. Det är främst kvinnorna i landet som börjat tjäna pengar genom att sälja vad de lyckats skörda i sina trädgårdar på privata marknader utanför statens kontroll. Medan gubbarna har sina skralt avlönade jobb inom den nordkoreanska planekonomin, så har gummorna på detta sätt blivit hushållens största inkomsttagare. Troligtvis är det även en viktig del i att mätta landets utsvultna befolkning. Men samtidigt är det en farlig ideologisk spricka i denna kommunistiska diktatur, som påvisar hur en fri marknad är bättre än planekonomi. Därmed kommer nu de gamla sedlarna bli värdelösa och befolkningen måste växla in dem mot nya. Kruxet med det hela är dock att ingen får växla in mer än 150.000 won, vilket tydligen är en rätt liten summa. Därmed utplånas de besparingar som vissa lyckats spara ihop och som de har kunnat använda vid behov till att muta byråkratiska och ohjälpsamma statsanställda.

Den svarta marknaden är ett evigt lindansande för kommunistiska tyranner. Dels behövs den alltså för att systemet över huvud taget skall fungera och åtminstone vara i närheten av att mätta alla munnar. Men å andra sidan kan det alltså stjälpa hela regimen. Ett lysande exempel på detta är Sovjetunionen. Industrialiseringen av jordbruket såg bra väldigt bra ut på bild, men den var en ren katastrof när det gällde att producera mat. Faktiskt passerade Sovjet inte tiotalets tsar-Ryssland i jordbruksproduktion förrän långt in på 50-talet, trots elektrifiering och traktorer. Därmed blev just trädgårdsodlingar, utanför statens kontroll, en viktig del i att producera livsmedel till befolkningen. Dessa lotter stod för en löjligt hög nivå av den producerade maten, förhållande till hur små arealer av det totala det rörde sig om. Men de var ju även farlig i att påvisa planekonomins totala misslyckande. Därmed styrdes delvis även den svarta markanden från ovan, i och med att det reglerades hur stor en trädgårdsodling fick vara. Under tvångskollektiviseringens 30-tal hölls den på ett minimum. Men när hela imperiet höll på att rasa under Andra världskriget så lät Stalin trädgårdarna växa. Efter kriget så stramades reglerna åt, för att igen relaxeras något under Chrusjtjov försök till en mer mänsklig socialism.

Därför är jag övertygad om att Kim Jong Il gör rätt ifall han själva vill överleva. En viktig katalysator till att sovjetsystemets rämnade var just sprickorna i planekonomin som gav medborgarna en inblick i den fria marknadens totala överlägsenhet. Det gjorde att ingen, knappt ens den kommunistiska nomenklaturan, trodde på socialismens förträfflighet. För att inte Nordkorea skall gå samma väg måste diktaturen mura igen sprickorna, även om det än en gång leder till att befolkningen i landet tvingas äta gräs.

Den andra faktorn för kommunistdiktaturer att överleva är isolering av befolkningen, vilket Nordkorea är synnerligen effektiva med. Det är något som även den andra kvarvarande kommunistiska diktaturen, Kuba, kämpar med. Häromdagen fick vi reda på att sonen till en gammal revolutionshjälte hade arresterats. Hans så kallade brott vara att vara på väg till en demonstration. Nu är det inte särskilt anmärkningsvärt. Även icke-ideologiska diktaturer har för vana att inskränka yttrandefrihet. Men i artikeln står det något som är betydligt mer specifikt för kommunistiska diktaturer. Han hade gripits tidigare ”när han försökte ta sig till Miami i Florida där hans hustru finns”. Och ”republikflykt” var även ett allvarligt brott i DDR.

Även förtrycket har sin egen grymma logik