Varför kommer inte investerarna av sig själv till SAAB Christer?

Knappat hann jag skriva klart inlägget om myterna som håller SAAB levande via konstgjord andning, och så upprepar journalisten Christer Gerlach dem på DN-debatt. Det är samma visa igen: Om Bara några miljarder av våra skattepengar satsas på SAAB så blir allt guld och gröna skogar. Gerlach menar att det skulle locka till sig utländska investerare som då med sitt kapital skall rädda bilmärket. Men jag förstår inte varför alla dessa hugade riskkapitalister, som i decennier gjort pengar på att ta risker, just nu behöver att vi satsar tant Agdas pensionspengar för att släppa till? Dessa herrar brukar man inte behöva truga allt för mycket för att de skall ta fram plånboken i en bra affär. Varför kommer de inte springande nu med sina miljarder om SAABs framtid är så oerhört ljus? Troligtvis håller inte dessa investerare med i Christer Gerlach rosenskimrande analys. Troligtvis anser investerarna att det är en dålig affär där deras, och tant Agdas pensionspengar skulle försvinna ner i ett svart hål.

Det är ju heller inte konstigt. Under GMs tid gick alltså SAAB back med 19000 kr per såld bil, trots att GM satsade 18.5 miljarder bara från år 2000. Det räcker inte med att blimärket har ”bredare modellprogram än man någonsin”. För någonsin är avgrunden, år efter år av miljoner och åter miljoner i förlust. Det krävs med andra ord en helt annan affärsidé än innan för att vända denna skuta. Än så länge har någon sådan revolutionär förändring inte materialiserat sig under Mullers tid, och möjligheterna till att lyckas med något sådant för ett litet bilmärke är begränsad i en bransch där det tar år att utveckla nya modeller.

Är det inte dags att avsluta denna ovärdiga cirkus?

Andra kommentarer: Per Ankersjö, Mikael Andersson

Uppdatering 31 juli: Robert Collin fortsätter sitt osakliga korståg mot regeringen. I förrgår påstod han att regeringen hade fört SAAB bakom ljuset i och med att EIB underkände Antonov som delägare redan 2009. Det visade sig vara en lögn. SAAB visste också detta redan 2009 (precis som fackrepresentanten i SAABs styrelse). Nu påstår Robert Collin att Anders Borg borde ha insikt och möjlighet att påverka då han sitter i EIBs styrelse. Men som vanligt är den evigt konspiratoriske Collin ute på hal is utan saklig uppbackning. Ja Anders Borg är precis som alla andra finansministrar medlemmar i EIBs styrelse. Men styrelsen sköter inte det dagliga arbetet på banken. Denna styrelse är ansvarig för att lägga fram riktlinjer för bankens arbete och är som alla bankstyrelser ansvariga för att banken inte går back. Men de som tar beslut om lån och garantier är endast ”the board of directors” och där är inte Borg eller någon annan regeringsmedlem medlem. Detta är ett ganska sunt förfarande. Precis som med svenska myndigheter är ministern ansvarig och lägger fram allmänna riktlinjer, men får samtidigt inte påverka det dagliga arbetet i enskilda fall. Då kallar vi det för ministerstyre vilket vanligtvis brukar kritiseras hårt. Men jag gissar att sådana petitesser som sanningen inte skall få komma i vägen för Collins och diverse socialdemokraters kamp mot regeringen