EU-byråkraterna har stött på patrull från våra folkvalda politiker i Sverige angående en så kallad Tobinskatt. Därför försöker de nu gå förbi dem och snacka direkt till folket. Men trovärdigheten för Bryssel-politrukerna som vågar sig utanför maktens korridorer och champagne-bufféer är så pass lågt att det inte kommer att funka. Dessutom kan man tillägga att Algirdas Semetas argument för en socialistisk Tobinskatt är så pass faktamässigt illa underbyggda att man knappast kan ta honom på allvar. Är detta verkligen det bästa EU-kommissionen har att komma med?
För det första menar Semetas att det inte kommer att bli några negativa konsekvenser på tillväxt på skatten för att de 57 miljarder euro som EU-kommissionen menar att skatten kommer att dra in (vilket regering och Riksbank anser vara oseriösa glädjesiffror) kommer att användas till att ”konsolidera de nationella budgetarna, sänka andra skatter eller investera i offentliga tjänster och infrastruktur”. Men det Semetas inte säger är ju att EU-kommissionen vill ha makten över dessa pengar som enligt honom alltså inte skall gå till de nationella regeringarna. Då bör ju Semetas kunna bevisa att EU-kommissionens bidragsgivande till franska bönder, öar, Athens tunnelbana etc, ger tillväxt. Det kommer han inte att lyckas med. Att EU i kommissionens regi blivit en bidragsunion är en stark orsak till varför ekonomin i euroområdet går så trögt. Varenda krona som INTE ställs till EU-kommissionens förfogande ger mer tillväxt.
För det andra menar Semetas att vi kan frånse att ”medborgare och företag skulle tvingas betala huvuddelen av skatten” för att ” de transaktioner som avses, sker 85procent enbart mellan finansinstitut”. Det är verkligen ekonomi på en populistisk lägstanivå. Finanssektorn gör ju så mycket mer än att spekulera. Finansinstitut lånar dagligen av varandra för att säkerställa att deras egna portföljer av lån och aktier inte skall vara för riskfyllda. Ju säkrare de känner sig ju billigare kan företag och medborgare låna. När de inte känner sig säkra och inte vågar låna av varandra får man en sådan finansiell härdsmälta som vi upplevde 2008, och som även innebär att icke-finansiella företag hade mycket svårt att låna vilket innebar att tusentals förlorade jobben. Så om vi lägger en skatt på finansinstitut transaktioner så kommer det även att slå mot företag och sedan mot medborgare. Att Semetas inte verkar förstå det, tyder på att han inte har vett nog att sköta sitt jobb.
För det tredje menar Semetas att Tobinskatten ej kommer att leda till ”en massiv flykt från Europas finansmarknader” just för att ”hemvistprincipen” även skall beskatta transaktioner utanför eurozonen som gör transaktioner med någon i eurozonen. Det är visserligen ett uppseendeväckande erkännande av en EU-kommissionär att skatten tydligen även skall gälla i länder där folk och folkvalda valt att stå utanför. Det synar en hel del av det demokratiförakt som florera i Bryssels korridorer. Men det påvisar också hur totalt hemmablinda EU-byråkrater är. Det är ”osannolikt” att finanssektorn flyttar. Så talar de som inte förstår att det finns andra dela av världen där investerare kan placera sina pengar såsom USA, Kina, Indien, Sydamerika, Japan.
Men skriver jag det här för att jag är rädd för att det finns risk för att Algirdas Semetas kan gehör? Nej främst skriver jag det för att påvisa hur falskt Carl B Hamiltons okritiska omfamnande av allt från EU är. EU är inte synonymt med demokrati och solidaritet och osjälviskhet. Det är snarare synonymt med en växande byråkrati, demokratiförakt av EU-kommissionen och en växande socialistisk bidragsunion som står i strid med den frihandelsunion som vi liberala EU-vänner trodde på.
Andra kommentarer: Mathias Sundin, Adam Cwejman, DHE, Motpol
0 comments:
Post a Comment