Då har det gått några dagar sedan Israels famösa bordning av fartygen i ”Ship to Gaza”. Redan börjar beskrivningen av händelserna och bakgrunden blir mer nyanserad. Visst, Israel bär ansvaret för det inträffade och att nio aktivister dött. De borde ha kunnat stoppa dessa fartyg utan större blodsvite och det fanns ingen anledning att borda på internationellt vatten när de istället kunde invänta att skeppen kom närmare kusten. Resultatet blev, förutom de döda, troligtvis det mest grundläggande propagandanederlag som Israel någonsin varit med om. Israels nuvarande regering är troligtvis en av landets genom tiderna mest destruktiva. Det exemplifieras inte bara av denna aktion, utan även om det meningslösa gräl med Sverige där vår regering avkrävdes ursäkt för Donald Boströms antisemitiska artikel i Aftonbladet.
Men den version som kändis-aktivisterna från Sverige, Främst då Mattias Gardell och Henning Mankell gett har också börjat ifrågasättas. Får man tro svenska militärexperter var det inte överlagt mord av israeliska commandosoldater som orsakade dödsoffren, utan snarare att bordningen var sällsynt dåligt planerad och försatte commandosoldater beväpnade primärt med paintballgevär samt pistoler för eget skydd, i ohållbara situationer. De mötte nämligen oväntat hårt motstånd från aktivister beväpnade med järnrör, slangbellor, baseballträ. Enligt Israel skadades flera soldater alvarligt, två blev skjutna av egna handeldvapen och en blev knivhuggen. Orsaken till dödsskotten verkar inte ligga på soldater, utan snarare de som planlade bordningen som försatte dessa i en hopplös situation. De som planerade fritagningen i Entebbe må skruva sig besvärat över vad deras ersättare ställt till med.
Vidare är det ingen som ifrågasätter att aktivister på båten gjorde våldsamt motstånd. Gardell själv erkänner det (och stödjer det). Men mycket tyder nu också på att dessa aktivister planerat en konfrontation i förväg, kanske betalades för det, och knappast som Gardell påstår gjorde det i ren panik under bordningen, eller särskilt fredligt. Man kan ju nu fråga om samma motstånd hade ägt rum om skeppen hade fortsatt in på israeliskt territorialvatten och då Israel naturligtvis hade agerat på något sätt och med folkrätten i ryggen. Det förefaller mer och mer som att Ship to Gaza var en ren propagandaploj som gick hem. Det var ingen hjälpsändning. Det var mening att skapa en våldsam konfrontation för att skapa en incident. Och Israel gick på det.
Vidare verkar det som våra svenska aktivister hade ganska unket sällskap på båtarna. En av huvudarrangörerna var IHH, vilket är en islamistisk organisation som har starka kontakter med både Hamas, Al-Qaida och inblandad i terrorism, bla ett misslyckat attentat mot Los Angeles flygplats 1999. De som följt med på skeppen och även de rödgröna politiker som ser ship to Gaza som ett rent fredsinitiativ (exempelvis s-riksdagsmannen Luciano Astudillo eller miljöpartiets Jakop Dalunde) tillhör nu den tråkiga traditionen av västerlänningar som lättlurat lånar sina namn till dunkla ideologier och skurkar. Vidare bör vi inte heller glömma att både Gardell och Mankell befinner sig långt utanför den politiska mittfåran, där den senare tex anser att Israel inte bör existera och tar avstånd från en tvåstatslösning. Men ett tecken på att svensk media blivit bättre är att aktuelltredaktionen ställde kritiska frågor angående IHH när Mattias Gardell intervjuades, vilket naturligtvis lett till häftiga vänsterreaktioner. Ifrågasättande journalistik passar tydligen inte när ”fel” frågor ställs.
Men vad som kommit fram ur debatten i Sverige är förvånande nog att det finns åtminstone EN ganska ovanlig samsyn politiskt både från höger och vänster. Nämligen att Israels blockad av Gaza är kontraproduktiv. Den är varken bra för palestinier eller israeler. Orsaken är, förutom att strypa områdets möjlighet till att utvecklas ekonomiskt så gör blockaden Gaza mer totalitärt. I och med att smugglingen via tunnlarna till Egypten kontrolleras av Hamas, och det är även Hamas som delar ut biståndet från Israel så är befolkningen helt i dessa islamisters händer. Något liknande hände förövrigt i Irak under Saddam efter första Gulfkriget med ”oil for food” (vilket tydliggör att Bush den äldre borde ha haft stake nog att göra sig av med skurken redan 1990). Däremot verkar nu även Israels regering vackla i frågan, så något gott kan komma ur det här, även om landet givetvis även i fortsättningen kommer att hindra att vapen förs in till Hamas.
Men vad som inte är lika logiskt är nu att vissa rödgröna kräver att Israel skall sanktioneras (men det finns rakryggade sossar också). För om nu en bojkott av Gaza är så förkastlig, varför skulle en liknande åtgärd vara acceptabel mot Israel? Snarare visar detta att vänstern inte tycker att blockad eller sanktioner är kontraproduktivt. Däremot menar de att sådana åtgärder är helt i sin ordning om det drabbar en Israelisk demokrati, men inte om det drabbar ett område styrt av en islamo-fascistisk rörelse likt Hamas. Det säger en hel del om vänsterns unkna agenda i Mellanöstern.
Friday, June 4, 2010
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 comments:
Post a Comment