Dagens ledare i Svenskan är något så ovanligt som kritik av att djurskyddslagar är för hårda. Vad författarna avser är att djurskyddslagar instiftade under miljöpartiets darling under Göran Perssons regering, Djurskyddsmyndigheten, fortfarande används och gör försök inom medicinsks forsning på tok för byråkratiska att få tillstånd till och i vissa fall också är för stränga. Eftersom jag själv ansökt om sådana tillstånd och även utfört otaliga djurförsök så anser jag mig ha visst expertkunnande i frågan.
I denna typ av diskussioner så tycker jag det är på plats att poängtera att djurskydd även är bra även för forskning. Om djur utsätts för onödigt plågsam eller osanitär behandling så blir också experiment svårtolkade och många djur måste undantas i studierna vilket ingen forskare önskar sig. När däremot djurskydd blir för aktivistisk och dess mål är att förhindra djurförsök i sig själv så skadas forskningen, och drabbar i dess förlängning de patienter forskningens resultat kan hjälpa eller rädda. Det är oerhört allvarligt då det inte idag och ej heller i överskådlig framtid kommer att finnas något alternativ till just djurförsök inom läkemedelsutveckling.
Vad författarna till debattartikeln hänvisar till är att det är förbjudet, eller åtminstone krävs besvärliga undantag för att göra vissa försök på djur som vi faktiskt använder idag som behandling av patienter. Det ter sig som en logisk anomali. Djurförsök skall naturligtvis behandlas så bra som möjligt, men behandling som är god nog för patienter bör också vara acceptabel på råttor och möss. Framförallt när vi betänker hur vi (oftast väldigt plågsamt) dödar råttor när de räknas som skadedjur. Som forskare har jag själv stött på byråkratiska regelsystem, och jag kan säga att det försenar eller förhindrar vetenskapen på ett oacceptabelt sätt. Det tar flera månader att få tillstånd för experiment som för forskaren kan vara överspelade på denna tid så man tvingas till sämre alternativ, eller helt enkelt inte utforska det berörda ämnet.
Idag har djurrättsorganisationer representation i de Djuretiska nämnderna som ger tillstånden. Det är ju fullständigt absurt att ett så extremt politiskt egenintresse skall ha ett sådant inflytande. Författarnas förslag är istället att patientorganisationer borde få inflytande i de Djuretiska kommittéerna. Det är något jag stödjer till fullo, framförallt om djurrättsorganisationerna även slängs ut.
Sunday, November 27, 2011
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 comments:
Post a Comment