Om Sovjetunionens fall

Claes Arvidsson har idag en mycket bra kolumn angående vänsterpartiet och Sovjetunionens fall. Claes lyfter där fram den franske historikern François Furet, som förklarar Sovjetunionens upplösning som något logiskt till följd av att ledargarnityret tvingades överge Stalins metodik i och med diktatorns död, och därmed avslöjades hela bygget av en socialistisk stat som en illusion. Detta undergrävde partiets monopol, samt omöjliggjorde användandet av Stalins hårda nyper, och det var därmed bara en fråga om tid till imperiet skulle falla.
I kortare ordalag kan man säga att kommunismen bara kunde behålla makten med Stalins metoder. Men Stalins metoder ruinerade på sikt landet genom sitt förstörande av naturtillgångar och mänskliga tillgångar. Därmed var Sovjetunionens fall det enda logiska utfallet av 1900-talet.

För min del föredrar jag den amerikanske historikern Martin Malias förklaringsmodell som är något mer ekonomiskt klargörande. Därför hänvisar jag ödmjukt eventuella intresserade läsare till mitt inlägg från förra året som är skrivet efter Malias riktlinjer:
Palmes politik blev omodern med Sovjets fall