Äpplen och päron och organhandel

Alla icke-frälsta individer ifrågasätter sina egna övertygelser. Det är nyttigt och en utvecklande process. För min del är det en skräckblandad upplevelse. Det börjar ofta med att jag läser någon rubrik som verkar kullkasta mitt universum. Men sedan så läser jag och begrundar vad som står med ett kritiskt öga och åtminstone hittills så håller mitt universum. Därför anser jag mig vara lyckligt lottad att jag har liberala övertygelser och en allmän tilltro till västerländska demokratier. Det gör att jag kan vara ärlig både mot mig själv och mot andra. Däremot får det mig då och då att undra hur tusan andra människor med helt andra övertygelser fungerar.

Jag fick just en sådan upplevelse idag när jag skummade igenom en rubrik av Aftonbladets Åsa Linderborg där hon skrev att nu minsann ”faller domarna i de israeliska organhärvan” . Det är en chockerande rubrik, och jag undrade liksom så många andra: Va, finns det något bakom Donald Boströms antisemitiska artikel om att staten Israel skulle vara inblandad i organiserad organhandel på palestinier där dessa skulle avrättas för att sedan skickas med helikopter till sjukhus så att deras kroppar kan tömmas på organ som sedan kan säljas till tranplantering?

Men efter att ha läst igenom det hela mer kritiskt och uppmärksamt så håller ännu mitt universum. Donald Boströms anklagelser håller inte mer nu än innan. Åsa Linderborgs avslöjanden handlar om en patolog i Israel som under obduktioner tagit ut ben eller vissa organ ur en israelisk soldat (och en skotsk turist) och placerat dem i någon formalinburk utan att informera familj eller anhöriga, eller i allmänhet brustit i hanterandet av lik. Möjligen har han sedan sålt vissa av formalinburkarna. Detta har alltså israeliska rättssystemet nu tagit i tu med.

Det är INTE vad Donald Boströms artikel handlade om. Det handlar INTE om någon organiserad organhandel som militär och stat är inblandad i. Det handlar INTE om beställningsmord för organinsamling och det handlar INTE om organhandel till transplantation. (Det senaste påståendet skäms jag över att jag ens övervägde att tro på då det är i princip medicinskt omöjligt att få ut något användbart organ ur en person som träffast av hög-hastighetskulor i kroppen och varit död i en smutsig omgivning).

Mitt universum håller än. Men däremot måste jag undra vad Åsa Linderborg tänker. Tror hon själv på vad hon skriver? Och hennes svans av marxistiska och israel-hatande debattörer, hur känner de sig egentligen efter att ha slagit sig för bröstet. Jag hoppas att de någonstans där inne skäms en smula.

På tal om dåliga artiklar i aftonpressen så skriver snutteliberalerna på Expressens ledarsida att vi skall sluta jämställa vänsterpartiet med Sverigedemokraterna. Visst de har en hel del poänger. Ett parti som anser det är ett politiskt problem att folk i Sverige vill halalkött och kan köpa det i butiker har en minst sagt mörk människosyn och samtidigt en skrämmande syn på vad som är politik. Att partiledningen dessutom har svårt att definiera vad nazistpartiet Nordiska enhetspartiet är för något gör knappast saken bättre.
Men det Johannes Forsberg totalt ignorera är att dagens vänsterparti valt in Eva Björklund som hyllar diktaturen på Kuba, till suppleant i partistyrelsen. Där sitter förövrigt även Kalle Larsson som stödjer marxist-leninistiska maoist-kollaboratörer i Nepal (ändrat från maositer), de har Riksdagsledamöter som demonstrerar mot Israel med Omars rasistiska gäng, och partiet är nedlusat med Hugo Chavez-fans. Om dessa vänsterpartister hyllar diktatorer eller tyranniska rörelser utomlands, varför skulle de vara bättre vid makten i Sverige? Att Johannes Forsberg inte nämner det i en artikel som berör demokrati och vänsterpartiet är ett direkt tjänstefel.