Historierevisionismens okrönta drottning.

Veckan som gick anklagade vänstern med medhåll från DNs finliberaler för att ljuga om historien (min mening om bråket förklarade jag här). Fast alla fick sig en riktig lektion i hur man ljuger om historia från en person ur ett politiskt läger och en tidning som är expert på området, nämligen kommunisten Åsa Linderborg på Aftonbladet-kultur. Hennes artikel ”Gör avbön!” är troligtvis det mest osakliga utfall på moderater i modern tid och är snarare ett bevis på vänsterns fördomar mot moderater. De är enligt socialister misstänkta Palmemördare och presumtiva statskuppare, och att inte vänstern har tagit sig förbi dessa fördomar när väljarkåren inte längre sväljer lögnen är också en delorsak till varför vänstern har gjort sig själv politiskt överflödig likt en dront. Men samtidigt är det intressant att analysera metoderna som denna mästarinna i historierevisionism använder sig av:

1. Att kritisera någon för ett uttalande som är förkastligt idag, men inte var det vid tidpunkten det sades: Linderborg skriver: ” Det var på den tiden Ulf Adelsohn försvarade svenskt företagande i Sydafrika med argumentet att ”en neger är en neger och en svensk är en svensk”
Intressant fick Adelsohn medhåll från socialdemokraterna med Ingvar Carlsson som även han ansåg att handelsbojkott mot Sydafrika inte var att föredra. Så om moderaterna påstås vara för Apartheid för att de var mot handelsbojkott så måste de ha varit det ihop socialdemokraterna. Men användande av uttrycket ”neger” då? Igen, detta var 36 år sedan när det ansågs vara en acceptabel beskrivning av mörkhyade afrikaner söder om Sahara. I svenska butiker kunde man då köpa negerbollar.

2. Att tvinga på motståndaren sina egen världsåskådning och historieskrivning för att sedan kräva ursäkt: Linderborg skriver ”Det var Moderaterna som tyckte att USA skulle bomba ännu mer i Vietnam.”
Bomba och bomba. USA hjälpte en diktatorisk allierad (Sydvietnam) som attackerades av en kommunistisk enpartistat (Nordvietnam). Vänstern valde att stödja den invaderande kommunistiska enpartistaten (som även hade stöd från Kina och Sovjet), vilket kan likställas med att stödja Nordkorea i Koreakriget. Tyvärr förlorade USA Vietnamkriget vilket innebar att alla vietnameser sedan dess levt i en enpartistat, mer än 1 miljon har fått uppleva Vietnams version av GULAG och landets kinesiska minoritet (och många andra) på ca 2 miljoner tvingades bort i en rasistisk exodus där upp till 500 000 dog på haven. Är det verkligen de som inte höll med FNL-rörelsen som skall skämmas? Jag tycker inte det.

3. Att anklaga någon för ting som varken går att bevisa eller motbevisa: Linderborg skriver ” Det var deras väljare som hade kafferep på Östermalm med pengainsamling och strumpstickning till Tredje riket.”
Åsa Linderborg har inte hittat något pronazistiskt eller protyskt från dåvarande högern. Varför inte då påstå att vissa av högerns väljare må ha varit pronazistiska? Det går ju inte att motbevisa och inte heller kan ett parti ta ansvar för alla de som någon gång röstat på detta parti. Vem som helst kan ju komma med någon form av anekdotisk bevisföring att de kände någon virrig tant någonstans som sagt att hon röstat på högern och att hon stickade för Hitler. Visserligen klarar inte denna typ av förtal av granskning utan kan väldigt lätt sågas om man får tid och plats att utrycka sig. Men i skriven form i tabloidpressens smustkastningsdrev ställs väldigt sällan sådana kritiska frågor. Intressant nog finns det ett parti som faktiskt var pronazistisk på riktigt. Det var kommunisterna, dagens vänsterparti som förövrigt Åsa Linderborg har varit aktiv i. I och med Molotov–Ribbentrop-pakten så tvingades alla de kommunistpartier som tog order från Moskva att ställa sig på Tredje Riket sida mot England och Frankrike från 1939 till 1941 då Hitler anföll Sovjetunionen. Åsa borde granska sitt eget partiarkiv innan hon smutskastar något annat parti.