Aftonbladet önskar Europeisk hyperinflation

Allt medan det växer fram en interndebatt inom det borgerliga läget om EUs förträfflighet eller otroliga brister, så går sossarna i motsats riktning. De ställer allt mer upp på att EU är oantastbart vilket ju är logiskt med tanke på unionens utveckling i vänsterled. Se exempelvis Katrine Kielos ledare i aftonbladet. Där ställer Katrine helt upp bakom Sarkosys problembeskrivning av Europas kris. Det hela kan, enligt Katrine, bara lösas med att Europa slutar spara och börjar slösa. Detta skall sedan betalas med euroobligationer vilket i princip betyder att Tyskland och andra skötsamma länder skall stå för notan, samt att låta Europeiska Centralbanken ” agera som en vanlig centralbank”. Det senare är en vänsteromskrivning av att släppa loss sedelpressarna på högvarv och därmed släppa lös inflationsmonstret som skulle bestraffa varenda sparare i eurozonen.

Detta är uppseendeväckande på två sätt. För det första så belyser det att okritiskt EU-kramande borde vara främmande för liberaler, utan snarare passar vänsterrörelsen med deras förkärlek för social ingenjörskonst och allmänt statskramande. För det andra så tydliggör Katrine Kielos ledare vilka dubbla måttstockar EU-kramare har mot Bryssel i jämförelse mot Rosenbad. Om sossarna hade följt Katrines förslag när det gäller svensk politik, så hade det betytt att de övergivit de synnerligen nödvändiga reformer med Riksbankens självständighet och utgiftstak som varit en central del i den moderna socialdemokratins ekonomiska politik de senaste 25 åren. Det skulle betyda ett återvändande till 70 och första halvan av 80-talets destruktiva devalveringspolitik (vilket visserligen verkar vara Juholts vilja), som vänsterpartiet av goda skäl varit ensamma om.