De självutnämnda SAAB-kramarna

Kritiken mot regeringens politik i SAAB-frågan har hittills varit, i bästa fall, vag. De rödgröna har varken kommit med ett reellt alternativ, de har många gånger varit självmotsägande och de har framförallt eller inte kunnat uttala sig enigt i frågan vilken igen tyder på frånvarande regeringsduglighet. Men vad vill dessa självutnämnda men föga trovärdiga SAAB-kramare och vad är deras argument? Jag skall göra ett försök till katalogisering:

Lotteristerna

Vi kan ju börja med den mest verklighetsfrånvända gruppen. Det är den här fallangen ledda av Monica Green, vars syn på samhällsekonomin verkar bygga på en form av lotteri-teori. Den går något sådant här: Det spelar ingen roll hur mycket SAAB går i förlust, för om staten pytsar in tillräckligt med miljarder skattepengar så kommer staten att få tillbaks detta via skatter, skatter på löner, arbetsgivaravgifter etc. Enligt Monica Green & co skulle alltså samhällets alla problem lösas om vi bara betalade ut tillräckligt med bidrag utan motkrav till alla som sedan på något mystiskt sätt skulle föröka sig i samhället och göra alla, inklusive staten rika. Det är faktiskt fler än vi tror som flörtar med den här lotteriteorin. Både näringslivspampar, Mona Sahlin, Morgan Johansson med flera hävdar att det värsta scenariot någonsin är en konkurs där alla SAAB-arbetare sparkas, och det har vi inte råd med. Det är någon form av inverterad lotteriteori. Att staten betalar pengar till olönsamma arbetare på SAAB är ju än värre, då de kostar ofantliga summor och samtidigt inte kan frigöra arbetarna till andra jobb.

Positivisterna

Dessa är alla de som tror att SAAB kan gå med vinst om bara staten blandar sig i. De kan delas upp på de som vill att staten (ja eller ”arbetarna” i kommunistiskt eller s-östgöte- nyspråk) skall ta över bolaget, vilket vi kan kalla för Statspositivisterna, och de som inte riktigt vågar eller vill klargöra hur statsstödet skall se ut som vi kan kalla för Vagpositivisterna.

Statspositivisterna

Här har vi de som alltså ser statsägande som nyckeln till all framgång. Problemet är dock att statliga företag har en benägenhet att inte gå så bra, milt formulerat.. Orsaken till att statliga företag oftare än privata företag är olönsamma, är bla att deras raison d’être blir rätt grumligt. Ett privat företag skall ju gå med vinst, punkt slut. Men statliga företag blir väldigt ofta rena redskap för politikers nyckfulla vilja. Finns den risken med ett statlig SAAB? Ja för orsaken till ett statligt SAAB är ju inte att staten skall tjäna pengar. Nej det är framförallt jobben som skall räddas. Men hur skall ett företag någonsin kunna bli lönsamt om dess existens endast vilar på att bevara jobb? Alarmklockorna borde ringa här…

Vagpositivisterna

Denna grupp är alla de som inte riktigt kan specificera hur statens stöd till SAAB skall arrangeras rent ägandemässigt. De är bara övertygade om att företag snabbt som bara attans kommer att vara en ekonomisk mjölkko som antingen kan betala tillbaka statliga lån eller säljas dyrt. Hit för vi räkna fack, Mona Sahlin (efter November), etc, etc. Men det finns en del problem här:

1. SAAB har inte gått med vints på tio är, ja det gick till och med back under den starka högkonjunktur som rådde till för ett år sedan. Är detta så lätt att ändra på?
   
2. SAAB är inte självständigt utan har varit en integrerad del av GM. Mycket av utvecklingen av bilmodeller sker via komponenter som delas över hela GM-familjen. Tex så är åtminstone en del av de nuvarande modellerna byggda på opelchassi. Hur mycket investeringar krävs det för att bygga upp en kompetens för självständighet i SAAB? Går det ens att göra och samtidigt tro att man får tillbaka pengarna?
   
3. Vi vet inte ens vad SAAB är idag. Företaget håller på att skiljas ut ur GM. Men vad kommer det att bestå av? GM är inga duvungar, de ger naturligtvis inte bort intäkter de anser sig kunna tjäna pengar på. Så vad kommer SAAB att bestå av? Kommer företaget äga sina egna fabriker? Sina patent? Det är idag väldigt svårt at svara på. Hur skall vi då veta om företaget kommer att kunna bli en vinstmaskin?
   

Med andra ord, om något skall kunna rädda SAAB så är det ett annat bilföretag som kan integrera ett osjälvständigt SAAB inom den egna koncernen, på samma sätt som GM, fast bättre. Om det går att göra vet i tusan, men det får en eventuell köpare avgöra. Den slutgiltiga frågan är i så fall om regeringen ”pratar ner” SAAB genom att påpeka de ovan angivna punkterna? Mitt svar på det är, vad tusan skall regeringen annars göra när oppositionen kräver att regeringen huvudlöst skall slänga bort miljarder skattepengar? Rimligtvis borde de sakligt beskriva varför staten INTE skall satsa pengar i SAAB. Det är vad regeringen har gjort, men oppositionen gillar inte verkligheten, varvid denna desperata och fåniga kritik slängs ut på bordet.