Vänstern hatar tydligen Malmö

Jaha då har den utomparlamentariska vänstern haft fest i mitt kära Malmö, igen. Och precis som vanligt blev resultatet bråk och skadegörelse. Denna gång var det Västra hamnen, ett bostadsområde både för mer välbärgade och för studenter, som fick den tveksamma äran av att vara värdar. Och precis som vanligt fördömer vänsterdebattörer halvhjärtat våldet, samtidigt som de är förstående till att vänsterligisterna blir sådär otroligt provocerade till att polisen är fräcka nog att försöka göra sitt jobb eller att media förvånande nog rapporterar om det hela. Eller så får vi väl höra att vi borgarsvin inte skall gnälla då det egentligen inte var så illa, i alla fall inte om man jämför med när hela Göteborgs centrum var en krigszon 2001.

Som malmöit blir jag bara så trött av att vänstern så envist visar upp sitt hat mot min stad att de hela tiden måste ställa till med bråk här. Den här gången är det tydligen någon ny konstellation av så kallat ”frihetlig” vänster som är sådär förbannade som bara vänsteraktivister kan bli. Vad som egentligen menas med det ”frihetliga” vet jag inte, men gissningsvis så har dessa vänsterbrats, till skillnad från allsköns stalinister, trotskister och leninister, inte ännu kommit fram till hur vi hatade klassfiender skall tas ur daga efter revolutionen. Eftersom festorganisatörerna nöjt proklamerade att invånarna i västra hamnen ”darrar av skräck”, så kan vi ju gissa vart det pekar i alla fall.

Jag vet inte riktigt vad som är mest konfunderande i de återkommande bråken som den utomparlamentariska vänstern ställt till med den senaste tiden i Malmö. Är det allt som får dessa människor att överhuvudtaget ställa till med de här sviniga jippona? Oavsett om det rör sig om judar som spelar tennis, judar som har en fredsmanifestationer, en socialistisk konferens, eller nu, att det finns ett tidigare sunkigt industriområde omvandlat till populärt tillhåll för sol och bad på sommaren för alla på något mystiskt sätt skall vara tagit från ett självutnämnt proletariat, så får det samma klick att bli riktigt skitförbannade. Vad driver dem?

Eller är det att våld nu är en självklar del när vänstern tågar i Malmö?

Nej, vad jag finner mest utmärkande är att de där 90 % som deltar men som enligt egen utsago tar avstånd från våld och skadegörelse, faktiskt dyker upp igen och igen och igen och låter sitt engagemang bli kidnappat av ligisterna. Är de verkligen ärliga? Blir de verkligen förvånade när även denna manifestation utmynnar i våld? Å andra sidan, om de verkligen är så naiva att de varenda gång blir överraskade när flaskorna viner genom luften, vad har de då för omdöme? Inte konstigt att socialism alltid leder till att någon ny tyrann får makten, när denna rörelses mest välvilliga supportrar, envisas med att vara så blåögda?

Nyttiga idioter kallade Lenin dem för