Alliansregeringen har enats om att skjuta upp datumet då det blir lagligt att bygga nya kärnkraftverk i Sverige från augusti 2010, till januari 2011. Orsaken är att alliansen vill blidka en kärnkraftkritiker inom centern, Sven Bergström, och därmed undvika att denna upplaga av borgerlig regering riskerar att hamna i liknande penibla situationer som Bildts och Fälldins regeringar.
Som centerpartistisk kärnkraftskramare så finner jag dessa 6 ynka månaders uppskjutning av energiuppgörelsen som en ren seger. Det är ju knappast så att byggande av någon reaktor är i faggorna och därmed försenas. Dessutom är det ännu ett tydligt tecken till väljarna att centern har växt ifrån Olle Johanssons ambivalens och naiva syn på energi, och är nu ett alliansparti som inte har i avsikt att svika sina borgerliga vänner. Vidare ligger det ett demokratiskt värde i att kärnkraftsfrågan lyfts upp som en valfråga. Väljarna kommer att få två tydliga alternativ till höstens val; alliansens långsiktiga energipolitik där kärnkraft är ett möjligt alternativ, och de rödgrönas mulle-populism där man påstår sig kunna avskaffa kärnkraften väldigt snart utan att det finns några fungerande alternativ.
Det märks att socialdemokraterna inte är sugna på att energi blir en miljöfråga. Mona Sahlins hysteriska reaktion på dagens överenskommelse är ett gott exempel på i vilken logiskt ohållbar position socialdemokraterna har hamnat i. De har fjättrat sig till två kärnkraftshatande partier medan många av sossarnas egna gamla kärnväljare jobbar inom elintensiv industri som kräver kärnkraft. Bland annat påstod Sahlin att dessa ynka 6 månaders uppskjutning av implementeringen av energiuppgörelsen ”är en katastrof för långsiktigheten i svensk energipolitik och för svensk industris behov av långsiktiga besked”. Vem går på den finten? Framförallt när de rödgrönas alternativ är en kärnkraftsfri framtid utan alternativ? Det är visserligen ett säkert besked åt hushåll och industri, men knappast vad de vill höra. Med Sahlin & co så lär vinterns plågsamma energipriser bli normalitet. Sahlin påstod även att satsningar på framtida reaktorer är uteslutet med de rödgröna då ”det är osäkert och det är farligt”. Men intressant nog tycker samma Sahlin att investeringar för att hålla gamla reaktorer vid liv är ok. Hennes resonerande är alltså att 40 år gamla reaktorer är säkra, medan nybyggda reaktorer med modernare teknik skulle vara farliga. Finns det överhuvudtaget någon logik i ett sådant påstående?
Jag vill återigen slå ett slag för kampanjen ”Nätverk för framtidens energi” där Metall, Pappers och oroade socialdemokratiska lokalpolitiker gjort gemensam sak med näringsliv i att argumentera för kärnkraft i Sverige. Förhoppningsvis tar även medlemmarna i dessa fack det logiska beslutet att rädda sina jobb genom att rösta på alliansen.
Andra bloggare: Kent Persson, Per Altenberg
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
0 comments:
Post a Comment