Om man sent väljer att bege sig in i en debatt så är det på sin plats att ta hänsyn till det som sagts redan. Annars riskerar man göra bort sig. Det borde någon ha nämnt för Anna Dahlberg på Expressens ledarredaktion. Men gissningsvis trodde ingen närstående att det behövdes. Tji fick de.
För Anna Dahlberg har nu kastat sig in i debatten om välfärdstjänster, och hamnar något förvånande på nästan samma sida som vänsterpartister och vänstersossar. ”Borgerligheten uppvisar en närmast religiös tro på marknadens förmåga” menar Dahlberg som tycker att vinster varken hör hemma i skola eller vård. Fast borde det inte vara på sin plats att någon som är anställd för att tycka på en tidning, kastar ett getöga på DN-debatt? Mats Edman för Dagens samhälle har där på ett förtjänstfull sätt påvisat att det inte finns några övervinster i välfärdsföretag. Än mer intressant, har han även avslöjat hur tokigt de likt Jonas Sjöstedt som påstår att så visst är fallet, räknar. Jag kan förstå att de som av ideologiska skäl inte gillar privat verksamhet försöker ignorera dessa starka argument. Men borde inte Anna Dahlberg som liberal åtminstone bemöta eller förhålla sig till Mats Edmans statistik? Men det gör hon inte utan går på om vinster och riskkapitalbolag. Hur seriöst är det?
Om man frångår talet om vinst så blir Anna Dahlbergs kvarvarande argument synnerligen ihåliga.
”Sverige har förvandlats till en experimentverkstad för välfärdstjänster” menar hon då inget annat land ger aktiebolag etableringsrätt i skolbranchen. Och? Vi är även ensamma om allemansrätten. Är det ett argument för att avskaffa den?
Skolan ”.. är ingen marknadsplats som lämpar sig för riskkapitalbolag och sektskolor” menar Eva. Men se till mitt Malmö där skola debatterats efter dåliga resultat. Fast det är inte privatskolan Bladin som orsakar rubrikerna. Utan det är de kommunala skolorna i östra Malmö som förövrigt får betydligt mer pengar per elev än Bladins. Är då verkligen en eventuell vinst i privata skolor det stora problemet?
Vad som blir kvar av Eva Dalbergs artikel i argument är att stockholmare går allt oftare till doktorn trots att de blir allt friskare. Men det beror ju snarare på en vilja hos många medborgare att de vill ha stor tillgänglighet till vård. Är det verkligen något som politiker paternalistisk bör förhindra? Och på vilket sätt påverkar vi denna vilja genom att förhindra icke-existerande vinstuttag i privata företag? Det är inte logiskt.
Nej den ledaren hade i brist på saklighet snarare passat sig i Aftonbladet.
Media: DN
0 comments:
Post a Comment