Nej till vinst i välfärdsföretag har blivit den stora ideologiska frågan som socialdemokratiska gräsrötter troligtvis kommer att tvinga på sin partiledning inför valet 2014. Så har redan skett inom LO där den nya ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson tandgnisslande tog på sig denna heta och röda potatis. Så också i Malmö, där arbetarkommunen dessutom gav partiledningen order i radikal 70-talsanda att leta andra företagsbranscher som borde nationaliseras (Gissningsvis kommer de med ett förslag om löntagarfonder nästa år). Nu flaggar socialdemokraternas tyngsta vänsterideolog Daniel Suhonen att medlemmarna måste stå emot partiledarnas förhoppning att bordlägga frågan på nästa S-kongress i ett inlägg kryddat med konspirationsteorier mot påstått nyliberala partikamrater. Nej till vinst i välfärdsföretag kan bli en verklighet till nästa val.
Oavsett vad man tycker i sakfrågan, så belyser denna kamp att de flesta aktiva socialdemokrater inte har en susning om hur vanliga privata företag fungerar. De har nämligen blandat ihop begreppen ”gå med vinst” och ”utdelning till aktieägarna”.
Att ”gå med vinst” betyder bara att kostnaderna för den dagliga driften inte överskrider de dagliga intäkterna. Alltså blir det pengar över. Men att ”gå med vinst” betyder inte på något sätt att dessa pengar lämnar företaget. Att ”gå med vinst” är därmed totalt livsviktigt för varje privat verksamhet som hoppas överleva längre än några månader.
För betänk verkligheten för en privatskola. De står inför varierande barnkullar. Det kan betyda att under några år går antalet elever ner. Hur överlever en privatskola det, utan att sparka lärare som man kanske måste nyanställa nästa år? Jo genom att använda föregående års vinst. Detsamma gäller hur en privatskola skall få ihop pengar till större investeringar som idrottshall eller skolbibliotek. Sådana jättesummor kan man inte lyfta ur ett års budget. Alltså skulle inga privata välfärdsföretag överleva i den socialdemokratiska våta dröm där vinst i välfärdsföretag är förbjudet. I Malmö skulle det innebära att flera välfungerande privatskolor skulle tvingas stänga (och dess elev skulle tvingas söka sig till Malmö kommuns betydligt sämre skolor). Detsamma gäller fullt fungerande privata vårdcentraler och läkarmottagningar, och dess patienter skulle bli av med all form av valfrihet och återvända till 70-talets ringlande vårdköer i en icke konkurrensutsatt landstingsvård.
Men detta är egentligen onödigt. Om socialdemokraterna hade vetat skillnaden mellan att ”gå med vinst” och ”utdelning till aktieägarna” så hade de kanske satsat sina kort på den senare utan att vara emot det första. Det är nämligen ”utdelningen till aktieägarna” som innebär att pengar kan lämna företagen ifråga. Eller så hatar partiet egentligen privata välfärdsföretag oavsett vinst. Det finns en del som tyder på det. Socialdemokraterna i Skåne har nyligen förklarat krig mot privat tandvård.
För min del anser jag att både vinst och utdelning till aktieägare krävs för att vi skall kunna ha livskraftiga sunda välfärdsföretag som ger god vård och undervisning. Men att en så stor del av aktiva socialdemokrater inte förstår skillnaden mellan de två är ytterst graverande. De förstår inte hur privata företag fungerar. Varför skall väljare ge mandat åt socialdemokraterna att styra vårt land, samt våra landsting och kommuner när det är en politisk organisation med så pass enorm brist på kunskap om verkligheten? Hur kan socialdemokratiska politiker göra ett bra jobb när de tar beslut på sådan bristfällig grund?
0 comments:
Post a Comment